Oswalds äventyr i skogen, en akt av depression
Klemets, Tobias (2024-05-03)
Klemets, Tobias
Taideyliopiston Teatterikorkeakoulu
03.05.2024
Maisterin opinnäytetyö
ruotsinkielinen näyttelijäntaide
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024061250749
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024061250749
Tiivistelmä
I min magisteruppsats, Oswalds äventyr i skogen, en akt av depression, reflekterar jag kring min depression och undersöker hur den påverkar mitt skådespelararbete. Jag undersöker och reflekterar även över vad en deprimerad skådespelare är, utmaningarna kring det samt hur jag kan använda mig av depressionen i mitt arbete. Kort och gott handlar denna uppsats om min upplevelse och resa med min depression, med teater och skådespelarkonsten som medresenärer.
I denna uppsats får man utöver den reflekterande och undersökande texten även läsa en fabel om den sorgsna grisen Oswald och hans äventyr genom Maestusskogen där han söker efter svar till sin mystiska sorg. Jag har inkorporerat fabeln som ett form val för att verkligen kunna gå djupare in i depression som ett fenomen och vad det innebär att leva med depression. I den reflekterande och undersökande texten försöker jag reda ut hur det depressiva kan påverka helheten av mitt skådespelararbete såsom min identitet, min konst, min kropp, min arbetsdag, relationer, repetitioner och verktyg.
Med denna uppsats har jag haft som mål att via dessa metoder som reflektion och fabel få en bättre inblick i hur depression och skådespelarkonst fungerar tillsammans, samt kunna ge mig själv svar och nya verktyg att använda till framtiden. Ett andra delmål har varit att dela med mig av mina upplevelser till andra deprimerade konstmakare, både för syftet att ge fler insikter i ämnet och att visa att vi inte är ensamma. Att vi fortsättningsvis finns.
Denna uppsats har varit personligt viktig för mig. Den markerar slutet för min magisterutbildning samt är en skrämmande bekännelse av färg, av min person och min psykiska hälsa. Den är också ett erkännande till mig själv och min depressionsom varit med mig i ungefär 15 år. Jag har även konstaterat att det ännu finns väldigt lite forskning kring skådespelare och deras psykiska hälsa som sporrar mig att vilja undersöka samt skriva vidare om ämnet i framtiden. Diskussionerna kring skådespelares psykiska hälsa blir allt vanligare och vanligare och jag ser framemot att se vart det tar oss, förhoppningsvis till en mer hälsosam arbetsmiljö. Huruvida jag verkligen kommer skriva vidare får framtiden avgöra, men denna uppsats är en god grogrund för mig att börja med.
I denna uppsats får man utöver den reflekterande och undersökande texten även läsa en fabel om den sorgsna grisen Oswald och hans äventyr genom Maestusskogen där han söker efter svar till sin mystiska sorg. Jag har inkorporerat fabeln som ett form val för att verkligen kunna gå djupare in i depression som ett fenomen och vad det innebär att leva med depression. I den reflekterande och undersökande texten försöker jag reda ut hur det depressiva kan påverka helheten av mitt skådespelararbete såsom min identitet, min konst, min kropp, min arbetsdag, relationer, repetitioner och verktyg.
Med denna uppsats har jag haft som mål att via dessa metoder som reflektion och fabel få en bättre inblick i hur depression och skådespelarkonst fungerar tillsammans, samt kunna ge mig själv svar och nya verktyg att använda till framtiden. Ett andra delmål har varit att dela med mig av mina upplevelser till andra deprimerade konstmakare, både för syftet att ge fler insikter i ämnet och att visa att vi inte är ensamma. Att vi fortsättningsvis finns.
Denna uppsats har varit personligt viktig för mig. Den markerar slutet för min magisterutbildning samt är en skrämmande bekännelse av färg, av min person och min psykiska hälsa. Den är också ett erkännande till mig själv och min depressionsom varit med mig i ungefär 15 år. Jag har även konstaterat att det ännu finns väldigt lite forskning kring skådespelare och deras psykiska hälsa som sporrar mig att vilja undersöka samt skriva vidare om ämnet i framtiden. Diskussionerna kring skådespelares psykiska hälsa blir allt vanligare och vanligare och jag ser framemot att se vart det tar oss, förhoppningsvis till en mer hälsosam arbetsmiljö. Huruvida jag verkligen kommer skriva vidare får framtiden avgöra, men denna uppsats är en god grogrund för mig att börja med.
Kokoelmat
- Kirjalliset opinnäytteet [1571]