EchoChamber

Abstract

EchoChamber, består av en immersiv installation samt denna skriftliga del av lärdomsprovet för magisterstudier inom nutidskonst vid Bildkonstakademin, Konsthögskolan, skriven av Annabel Kajetski. Övervakande lärare för lärdomsprovet är Marjaana Kella och Harri Monni. Skrivandet av den skriftliga delen har skett under överseendet av Lena Séraphin. Examinatorerna av lärdomsprovets konstnärliga och skrivna delar är kuratorn och konsthistorikern Itha O ́Neil och konsthistorikern, konstkritikern samt kuratorn Juha-Heikki Tihinen. Den konstnärliga delen av lärdomsprovet, EchoChamber, omfattade en immersiv videoinstallation och en målning som visades vid Kuvan Kevät-utställningen 4.5–2.6.2024 vid Bildkonstakademins galleri Kuva/Tila. EchoChamber bestod av ett rum fodrat i speglar, med en bänk av samma spegelmaterial där besökarna kunde sitta. En video, som utforskade teman som samhällskollaps, massunderhållning och upphovsrätt visades inuti rummet. Vid utgången möttes besökaren av en monitor som visade ett känsloigenkänningsprogram. Med hjälp av Artificiell intelligens (AI) analyserades besökarens känslomässiga tillstånd baserat på ansiktsuttryck, och resultatet presenterades i denna monitor, i form av stapeldiagram, bredvid ett fotografi av besökaren. Monitorn visade även en live-video med realtidsanalys av den person som just då satt på bänken. Den skriftliga delen av lärdomsprovet är en processbeskrivning som utforskar teorierna bakom EchoChamber. Texten förklarar varför speglar valdes som en central del av verket och deras symboliska betydelse. Den beskriver också de utmaningar som uppstod under skapandeprocessen, särskilt vid videoediteringen, och hur dessa löstes. En viktig del av texten är varför AI införlivades som ett extra lager och hur det bidrar till verkets konceptuella struktur och tematik. Den centrala kritiken i EchoChamber riktar sig nämligen mot vårt nuvarande övervakningssamhälle. Övervakning är nu en självklar del av vår vardag, där våra aktiviteter och beteenden ständigt övervakas och registreras. Samtidigt har massunderhållning, ofta driven av stora medie- och teknologiföretag, en betydande roll i våra liv. Denna underhållning är inte bara passiv; vår information och våra interaktioner används för att samla in data på oss. Denna dubbla roll som både konsument och produkt är en kritisk punkt som EchoChamber ifrågasätter. Verket ifrågasätter också varför konstnärer är begränsade av upphovsrättslagar när företag som jobbar med AI inte är det. Istället för att ge enkla svar på om något är rätt eller fel, vill verket istället belysa komplexiteten i dessa frågor och uppmuntra till reflektion. Målningen Finders Keepers - My Subconscious Garden är ett exempel på en liten pik inom ämnet, för även om AI program kan använda målningar från konstnärers nätsidor utan deras vetskap, saknar AI:n fortfarande medvetande. Sammanfattningsvis behandlar texten i detta lärdomsprov både de teoretiska och praktiska aspekterna av skapandeprocessen och ger en djupgående inblick i hur EchoChamber utvecklades från en idé till färdig installation.