Musik och rörelse som plattform för kreativitet : en intervjustudie med fyra musiklärare i årskurserna 7-9

Abstract

I denna avhandling undersöks genom intervjuer hur musik och rörelse fungerar som plattform för skapande verksamhet på grundskolans högre klasser. En teoretisk referensram beskriver dels kreativitet och musikaliskt skapande som något vardagligt och dels musik och rörelse som pedagogiskt arbetssätt i Finland. Fyra musiklärare i årskurserna 7-9 har intervjuats i en gruppintervju och en individuell temaintervju. Innan intervjuerna hölls dock en planeringsträff som utmynnade i en informell, skriftlig plan över tre korta sessioner kring temat "Att skapa genom musik och rörelse". Lärarna tillämpade planen på valfritt sätt i var sin skola och refererar också till sessionerna i intervjuerna. Samplaneringen upplevdes som givande, inte minst för att musikläraren ofta är ensam i sitt ämne inom skolan.

I stort sett fungerade övningarna kring musik och rörelse från lärarnas perspektiv "överraskande bra" i årskurserna 7-9. Lärarna hade också innan detta projekt i någon mån använt sig av dylika övningar, även om de upplevt vissa hinder för att praktisera det oftare. Orsaker till att rygga för arbetssättet kunde vara t.ex. egna upplevelser från skoltiden, då musik och rörelse inte alls användes eller rädslan för att eleverna inte skulle vilja delta. Av yttre hinder var bristen på lämpliga utrymmen och läromedel de största bekymren. Positiva aspekter av arbetssättet var bl.a. att var och en kan musicera och skapa på sin egen nivå samt att man genom musik och rörelse kan förbättra gruppkänslan, koncentrationen och lyhördheten inom gruppen. Lärarna ansåg att alla kan vara kreativa, men att olika blockeringar kan hindra elever från att lekfullt prova på något nytt inom musik. För att ge elever möjligheten att vara kreativa inom musikundervisningen i grundskolans högre klasser ansågs en trygg och uppmuntrande atmosfär vara speciellt betydelsefull, liksom också mångsidig och ändamålsenlig musikundervisning genom hela grundskolan.

In this paper I examine how music and movement can be used as a platform for creativity in the upper grades of elementary school. A theoretical frame of reference is presented in order to portray musical creativity as an everyday activity and explain music and movement as a pedagogical approach in Finland. Four music teachers in grades 7-9 were interviewed for this survey in one group interview and one individual interview. Prior to the interviews, a planning meeting was held, which resulted in a loose written plan for three short sessions on the theme "Creating through music and movement". The teachers then executed the plan in their respective schools in any ways they found suitable. Experiences from the sessions were referred to throughout the interviews. Group planning was considered rewarding, as music teachers often are alone in their field within a school.

On the whole, music and movement seemed to work "surprisingly well" in grades 7-9 and the teachers had already been practising it in their work to some extent prior to this project. They did, however, express some worries that had held them back, such as their own experiences from school, where music and movement was not used at all, or fear for students' lack of participation in the activities. When it comes to external obstacles, the shortage of suitable classrooms and teaching aids was the most concerning. Positive aspects of the approach were, among other things, the possibility of everyone being able to create music on their own level, an increased feeling of togetherness and improved concentration and perception skills within the group. According to the teachers, everyone can be creative, but some barriers may hinder students from playfully trying out new things. A safe and encouraging atmosphere showed to be a significant factor in providing students in the upper grades of elementary school an opportunity to be creative in class, as well as versatile and appropriate music education throughout elementary school.