Tankar kring uppträdande : fyra kärnaspekter att luta sig mot i sceniska ögonblick och i den här leken är jag prinsessan

Abstract

Under min magisterutbildning vid Teaterhögskolan har jag börjat fundera kring vad (mitt) uppträdande som dansare grundar sig i och innefattar. Jag har länge haft svårigheter med att artikulera vad min yrkeskunskap som uppträdande dansare går ut på samt vad det är jag gör rent konkret då jag uppträder. Avsaknaden för ord har besvärat mig då jag upplevt att jag inte riktigt kan sätta fingret på vad min yrkeskunskap går ut på.

I detta skriftliga lärdomsprov behandlar jag frågor kring vad som utgör grunden för dansarens uppträdande i kontexten för nutidsdans idag. Jag har kommit fram till fyra olika kärnaspekter som för mig ter sig som väsentliga med tanke på dansarens uppträdande. Dessa är öppenhet, empati och att vara tillfreds med sitt material; lusten att inbjuda att bli sedd; agens - frihet och ansvar; förståelse för kontext och kommunikation. Jag reflekterade kring dessa aspekter i relation till mina egna erfarenheter som dansare samt i förhållande till fyra olika inspelade samtal som jag hade med olika danskonstnärer inför denna text.

Motiveringen bakom ämnet var min upplevelse av att jag inte har språk för den yrkeskunskap jag har i förhållande till mitt arbete som uppträdande dansare och därmed hade jag ett behov av att finna ord och ett språk för denna kunskap. De mest centrala insikterna jag kom fram till var hur svårt det är att klä den tysta, outtalade kunskap som dansaren besitter i ord samt att urskilja och namnge de aspekter som jag kommit fram till. Jag upplever att dessa kan hjälpa mig att hjälpa mig själv i mitt arbete och förstå vad jag behöver i situationen som uppträdande dansare. Detta skriftliga arbete har väckt en mängd nya frågor kring uppträdande men även skapat en känsla av djup för mig; nu upplever jag att jag verkligen har någonting att förankra mig i oberoende av process och kontext.