Den funktionsvarierade skådespelaren - you are already a professional in being exposed
Linnea, Sundblom (2023-03-27)
Linnea, Sundblom
Taideyliopiston Teatterikorkeakoulu
27.03.2023
Maisterin opinnäytetyö
ruotsinkielinen näyttelijäntaide
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023052547949
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023052547949
Tiivistelmä
Den här uppsatsen handlar om funktionsnedsättning och performativitet, med utgångspunkt från mitt konstnärliga slutarbete Body Talks, en föreställning som handlar om att vara ett barn och att växa upp med en funktionsvariation. I kapitel 4 beskriver jag idén till Body Talks, mottagande och efterspel.
Temat i uppsatsen är för mig personligt eftersom jag fick halvsidesförlamning när jag var tio dagar gammal och har länge varit sökande i min identitet som funktionsvarierad och skådespelare. Den är uppsatsen också därför ett försök att förstå mig själv som en funktionsvarierad skådespelare. Förutom egna erfarenheter använder jag litteratur skriven av funktionshinderforskare och -aktivister samt två informanter. Varje avsnitt och nästan varje kapitel har en egen reflektionsdel där jag delar med mig av tankar som har kommit upp under skrivprocessen.
Jag undersöker också hur synen på den funktionsvarierade skådespelaren har varit och kan konstatera att det genom tiderna har varit svårt för funktionsvarierade skådespelare att bli insläppta i film- och teaterbranschen. Men samtidigt börjar en förändring ske på fältet vilket börjar synas i både film och på teaterscenen. Jag tittar på porträtteringen av den fiktiva funktionsvarierade karaktären och kan också där konstatera en starkt negativ porträttering som bygger på stereotyper och jag frågar mig om det överhuvudtaget är möjligt att bryta den negativa bilden.
Jag diskuterar hur det känns i vardagen att som funktionsnedsatt ständigt vara i blickfånget, bli en sorts ofrivillig “performer” och undersöker likheter och skillnader med skådespelaryrket som kräver att du står inför allas blickar. I uppsatsen pratar jag också om att det finns antaganden från de med normkropp att funktionsnedsättning är något i behov av korrigering men tack vare skådespelarkonsten och konsten finns det möjlighet att bryta den negativa bilden av den funktionsnedsatta kroppen.
Temat i uppsatsen är för mig personligt eftersom jag fick halvsidesförlamning när jag var tio dagar gammal och har länge varit sökande i min identitet som funktionsvarierad och skådespelare. Den är uppsatsen också därför ett försök att förstå mig själv som en funktionsvarierad skådespelare. Förutom egna erfarenheter använder jag litteratur skriven av funktionshinderforskare och -aktivister samt två informanter. Varje avsnitt och nästan varje kapitel har en egen reflektionsdel där jag delar med mig av tankar som har kommit upp under skrivprocessen.
Jag undersöker också hur synen på den funktionsvarierade skådespelaren har varit och kan konstatera att det genom tiderna har varit svårt för funktionsvarierade skådespelare att bli insläppta i film- och teaterbranschen. Men samtidigt börjar en förändring ske på fältet vilket börjar synas i både film och på teaterscenen. Jag tittar på porträtteringen av den fiktiva funktionsvarierade karaktären och kan också där konstatera en starkt negativ porträttering som bygger på stereotyper och jag frågar mig om det överhuvudtaget är möjligt att bryta den negativa bilden.
Jag diskuterar hur det känns i vardagen att som funktionsnedsatt ständigt vara i blickfånget, bli en sorts ofrivillig “performer” och undersöker likheter och skillnader med skådespelaryrket som kräver att du står inför allas blickar. I uppsatsen pratar jag också om att det finns antaganden från de med normkropp att funktionsnedsättning är något i behov av korrigering men tack vare skådespelarkonsten och konsten finns det möjlighet att bryta den negativa bilden av den funktionsnedsatta kroppen.
Kokoelmat
- Kirjalliset opinnäytteet [1536]