Sökande efter en hållbar konstnärlig praktik

Abstract

I denna uppsats försöker jag hitta ett sätt att arbeta som skådespelare utan att förlora mig själv, glädjen eller min konstnärliga identitet inom ramen för det hierarkiska system som ofta råder vid institutionerna. Hur kan man lita på sig själv och hitta en plats för sig själv och sitt konstnärliga arbete inom dessa strukturer, där en regissör har sista ordet? Uppsatsen hänvisar till konkreta exempel från författarens yrkesliv som skådespelare vid en institution, vilket alltid har lett till att man måste kompromissa med sig själv, förlora lusten att stå på scenen, att man bara gör det för att göra det och att man till slut förlorar sig själv och blir en bricka i någon annans konstnärliga vision.

Uppsatsen visar en skådespelares resa från att älska och spela teater, där ens största dröm är att vara fast anställd vid en institution och endast arbeta med skådespelarkonsten, till att bli utbränd, inte sova och bara önska att sluta som skådespelare. Därefter fortsätter resan med att återfinna glädjen i att spela teater genom att hitta en konstnärlig identitet, praktik och ett sätt att arbeta på som fungerar i alla sammanhang inom skådespelarkonsten. Ett givande sätt att arbeta på som bygger på olika metoder och teorier som man har introducerats till genom sin kanditatutbildning, tidigare yrkeserfarenhet och magisterstudierna vid Teaterhögskolan.